Nödlandning av Mosquitoplanet i Rynge anno 1944.
På bilden ovan ser du ett DH.98 Mosquito B MK.XVI plan.

Typ: Snabbt bombplan
Besättning: 2 personer
Första flygning: November 1940
Tillverkare: de Havilland
Byggmaterial: Balsaträ
Längd: 13,57 m
Spännvidd: 16,52 m
Höjd: 5,30 m
Tomvikt: 6,5 ton
Startvikt: 11,3 ton
Motorer: 2 x Rolls Royce Merlin (2 x 1710 hk)
Hastighet: 688 km på 8500 m höjd
Lastförmåga: 8,2 ton
Beväpning: 4 st 20 mm kanoner
Bomber: 1800 kg
Raketer: 8 x 27 kg raketer

Vad har nu detta flygplan med vår hembygd att göra frågar du dig kanske? Ett exemplar av dem nödlandade faktiskt i Rynge anno 1944 är det enkla svaret.

Karin Olsson minnesgod 86-åring.

Det har inträffat händelser i vår by, som jag bara hade hört talas om. Frågade man de lite äldre i byn om närmare omständigheter kring händelserna hade dessa oftast fallit i glömska. Den händelsen som jag beskriver här väckte min nyfikenhet, därför har jag gjort efterforskningar i ämnet och hade turen att möta Karin Olsson, en 86-årig dam som hade glasklara minnen av händelsen. Karin är född och uppvuxen i byn. När jag träffade Karin tillsammans med en annan dam, Sonja Engdahl, båda väl förtrogna med det mesta som har tilldragit sig i vår by och dess omgivning, insåg jag att jag hade mött två personer som med sin kännedom är viktiga traditionsbärare, vars kunskap vi måste ta vara på.

Lars Hansson, Karin Olssons far.

Vid mina efterforskningar kunde jag konstatera, att händelser som till exempel nödlandningen av planet i Rynge var ingenting som väckte större uppmärksamhet under krigsåren. Man hade tydligen van vid att det då och då damp ner ett och annat flygplan på Skånes sydkust. I dagens läge skulle dylika händelser fyller spaltmeter i pressen. Med andra ord, det finns inte särskild mycket dokumentation om nödlandningen i Rynge. Jag har dock lyckats att få ihop en liten randhistoria om händelsen. Mannen på bilden är Lars Hansson, Karin Olssons far. Lars tillhörde de unga människor som försökte att hitta lyckan i det stora landet i väster. Han reste iväg år 1900. Han var då 17 år. Resan kostade 300 kronor. Lars hamnade  i Omaha/Nebraska. Efter 12 år på andra sidan Atlanten återvände han till Sverige, många erfarenheter klokare och ett språk rikare, nämligen amerikanska. När planet hade nödlandat och det konstaterades att besättningen hade överlevd, kom det väl till pass att någon kunde inleda kommunikation med besättningen. Det fanns någon mer som kunde språket, nämligen kyrkohede Heggard i Sjörup. Då man inte kunde nå honom besinnade man sig att Lars fanns i byn. På det sätt kunde man meddela besättningen att de hade nödlandad i Sverige och inte i Tyskland. Piloterna var förresten Amerikanare som sattes in på spaningsuppdrag över Tyskland, innan det flögs bombraider mot mål i Tyskland. Piloterna övertalades att inte fullfölja att tända på planet. Enligt vad som jag har fått höra var besättningen Amerikanare, som ju var i kriegsslutet Englands Allierade. En av besättningen bar namnet Kennedy, har det berättats för mig.

Planet nödlandade i Rynge den 24 maj 1944. Marken tillhörde Hilding Nilsson Ryngeberg. Planet var en spaningsversion denna plantyp. Man hade ingen beväpning ombord.

Artikel från Ystads Allehanda, 1944-05-26.
Beskrivning av händelsen i boken ”Nödlandningar i Sverige 1939-1945”, utgiven av Air Historic Research.
Beskrivningen av händelsen är hämtad från militärmuseet i Stockholm av uppmärksamma besökare. Eftersom det fanns i militärens arkiv borde det komma sanningen närmast.

Som synes skiljer sig berättelserna en aning men i det stora hela kan man få en uppfattning om vad som tilldrog sig på en åker tillhörande Ryngeberg under en dag av det pågående kriget i Europa. I boken framgår också att det var många nödlandningar som skedde i Sverige. En del är mycket väl dokumenterad andra skymtas bara i marginalen.

/BRg